Lyckat havsöringfiske

Eftersom jag hade ett par kraftiga hugg igår ville vi prova samma ställe även idag. Men när vi stått där någon halvtimme ringer Vaskos pappa och berättar att han är i Trelleborg hamn och ser havsöringar hoppa. Inte en gång heller, utan hela tiden. Under tiden vi vadar tillbaka och ringer upp honom för att kolla läget har han lyckats ta en. Yes, tänker vi, och nästan halvspringer mot bilen. När vi kommer dit verkar det ha lugnat sig för vi ser inga öringar hoppa längre på en bra stund, men till slut. Där är en!!!
Jag och Vasko flugfiskar naturligtvis, för det är på fluga vi vill fånga dom. Men det vill sig inte.....
Miho metar efter skrubba och får flera stycken, medan det enda vi lyckas få på kroken är tång och alger.
Till slut tar suget efter öring över envisheten att fånga en på fluga. Både jag och Vasko plockar fram haspelspön och varsitt öringdrag. Wow, säger jag! Jag fick en på 1,8 kg redan på första kastet! Nu jagar dom verkligen kan man ju hoppas. Å visst, när sedan Miho gått hem stannar vi kvar och jag har flera efterföljare, men ingen som villa bita i blyklumpen. Men, till slut satt en till, 3,2 kg, blank å fin. Typiskt att Vasko inte fått nån. Det är nästan alltid så. Går det bra för Vasko, så går det dåligt för mig, och tvärtom. Vi fiskade tills våra magar skrek av hunger, och huvudvärken blev mer och mer påtaglig av mat- och vätskebrist. Jaja, Vasko har säkert bättre lycka nästa gång vi är ute, och jag är i alla fall jättenöjd.

Havsöring vid Södrast

Var i Trelleborg idag och försökte fånga havsöring på fluga. Vasko har äntligen fått ett par vadare så vi kan fiska på kusten och detta blev premiärturen för oss tillsammans. Under de tre timmar vi står och fiskar med vatten över midjan har jag faktisk hugg två gånger. Vi ser även havsöring hoppa bara något stenkast från oss. Men tyvärr blev resultatet, som det ofta blir på kusten efter havsöring, att gå hem tomhänta, varav en av oss ganska blöt. På väg in mot land när vi fiskat klart vadar jag först och precis bakom går Vasko. Han snubblar på en sten i vattnet och ramlar så han får vatten ända upp till halsen. Vilken tur att han hade sin vadarjacka på i alla fall, annars hade det kunnat sluta mycket värre.

Årets första på torrt

Idag är det två veckor sedan jag fiskade. Abstinensen är påtaglig, och jag har längtat efter en dag i Häckeberga. Vasko och Jonas har bestämt att fiska efter jobbet och jag är ju pappaledig, så jag kan åka dit när jag vill. Jag vaknar av att Lovisa gnyr i sin säng redan vid femsnåret och tänker, -Det är ingen mening att somna om nu. Kvart i sex åker jag hemifrån och SMS'ar Vasko & Jonas att jag redan är på väg. Ingen av dom kunde hålla sig så länge att de arbetade full dag så. Kanske för att jag gav en rapport om att jag tagit en regnbåge på en Black Gnat. Ett klockrent vak i den grunda delen av Bågen, å jag kunde drilla hem fisken på mitt Orvis Superfine #4. Men resten av dagen var mycket trög för min del. Sedan Jonas och Vasko kom plockade dom den ena efter den andra medan jag missade några hugg. Det ville sig inte alls. Till slut fick jag en tröstfisk precis innan jag tänkt köra hem.

Spöbag

Jag vet inte vad jag blev mest imponerad av? Att jag kom på idén att göra en spöbag och genomföra den, eller själva resultatet. Jag är jättenöjd!
Hittade på Härliga Hem i Stafanstorp en markistyg som är nästan exakt samma färg som spötuben till Loop Yellowline. Jag tänkte direkt att det är den rätta färgen för min idé.
Några dagar senare tog jag mig tid att börja mäta och klippa ut bitar i rätt storlek och så smått börja sy. Jenny fick ju en symaskin i 30-års present så det går som en dans när man har ett sådant hjälpmedel.
Ovan som jag är så tog det nog åtta timmar effektiv tid med mätning, klippning och att sy ihop det hela, men resultatet är väl det som räknas. I denna bagen får jag plats med säkert tio tuber upp till en meter långa. Nu har man kanske aldrig med sig så många spön så det tomrum som blir när man bara har två spön med sig fylls upp av t.ex. fiskejackan eller vadarbyxor.

Ny fiskejacka

Guideline har kommit med en ny jacka som kallas Explorer som jag tycker är skitsnygg. Den 4 april hade Sportfiskegiganten i Malmö en liten mässa där även Guideline hade lite grejjor. Tyvärr hade han just denna jackan i storlek medium varför jag fick vänta ett tag. Men jag hittade den på Fiskekompaniet i Lund en storlek större och slog till direkt.

Hemma igen

Idag kom vi hem från patienthotellet. Lovisa har varit så duktig, både med att amma och när vi besökte doktorn. Redan de två första timmarna efter födseln kunde Lovisa amma. Även hos doktorn, som för övrigt drar och sliter i henne så man tror att hon ska gå sönder, gick det jättebra. Hon skrek inte alls, inte ens när hon fick sin spruta.
Det känns i alla fall jätteskönt att vara hemma igen och att allt gick bra.

Det blev en dotter

Jag körde hem från jobbet kl 08.40 den 8/4 då jag precis hade pratat med Jenny. Hon sa att vattnet nog hade gått. Maximalt uppstressad tog jag farväl på jobbet å sa att nu var det dax och skyndade sedan hem.
Jennys föräldrar hade hjälpt till att packa en del nödvändiga saker, på gott och på ont. Det är ju bra att dom vill hjälpa till att packa, men när vi behöver något senare har jag ju ingen aning om var det ligger eller ens om det är nerpackat.
Vi kom snart iväg till förlossningen i alla fall och blev insläppta att vänta i en av salarna. Barnmorskan hade mycket att göra så vi fick tålas att vänta, vad vi tyckte ganska länge. CTG'n kopplades in nästan direkt, och när sedan barnmorskan kom tog hon blodtryck och kände efter hur öppen Jenny var. 10 cm!! Då är det ju dax!
Kl 12.57 blev vi föräldrar till en liten flicka på 3130 g och 49 cm.
Jag kan bara säga att det är en överväldigende känsla. Det går helt enkelt inte att beskriva.

Årets första fiske i Trollemölla

Yr och bakfull vakna jag ovanligt tidigt utan väckarklockans hjälp. Någon frukost var det inte att tänka på att stoppa i sig med tanke på hur jag mådde. Fy rackarn vad det blev mycket mer än jag tålde igår.
Ja ja, vi kom iväg i alla fall. Väl framme kändes det mycket bättre, kanske friskluften gör sitt.
Ut å fiska, å efter bara några kast sitter den första på 3,65 kg. Jag rensar det snabbt för att ge mig upp till dammen och ser att min plats inte har blivit upptagen så jag ställer mig där igen. Jag får en till på nästa kast, något mindre på 3,5 kg, men klart godkänd ändå.
Med två fiskar tryggade känns det mindre stressigt och jag lugnar ner mitt fiske en aning. Men det dröjer ändå bara någon halvtimme innan jag får min tredje och största på 4,45. Alla tre fiskarna var sugna på flugan jag kallar "kärleksflugan", min allra första wolly bugger jag band hos Vasko med mycket kärlek inbundet. Nu är jag verkligen nöjd med dagen och känner ingen press alls att ta hem mer fisk. Börjar därför experimentera lite med andra flugor och knyter på en haröra med gummiben. Jag ställer mig intill Jonas och får ett hugg innan jag ens hunnit börja fiska in flugan. Denna tog jag aldrig upp, men uppskattar vikten till ca 2,5 kg.

Efter lunch sa jag och Kent att eftersom vi båda tagit upp tre fiskar var, kan vi ta den fjärde också när som helst. Det blev jag igen som tog en till på 3,5. En sprallig rackare som jag trodde jag hade tappat vid två tillfällen men lyckades hålla krokad.
Vi stannade någon timme till i hopp om att Kent skulle ta sin fjärde och sista för dagen, men den kom aldrig.
Hemma sedan hade jag en stund att filéa och frysa in fiskarna.

Med Jenny i Häckeberga

Inte så ofta följer Jenny med ut på en fisketur, men denna gången lät hon sig övertalas. Jag menade att det ska bli sämre väder imorgon och är därför en mycket bättre dag att storstäda lägenheten.
Vi kom dit strax efter middagstid och jag börjar med att tackla upp mitt Loop Yellow Line #2. Det kan bli spännande att få på en stor fisk på detta spöt. Fick dock bara tre i storleken 1-1,5 kg.

400g benfri

Det är inte ofta vi äter på Glorias, men ikväll blev det en tur dit. Jag var som vanligt hungrig och valde den största steken på menyn. En 400g BBQ Steak, med pommes och tre sorters såser. Jag gav även kocken fria händer att tillaga den efter hans eget behag i hopp om att han är experten. Blev dock lite besviken när steken var genomstekt. Den var absolut inte torr eller seg på något sätt, men som kock borde han gjort den lagom rosa i mitten, då den är som bäst. Jaja, han fick ju fria händer så jag accepterar det.
Förra sommaren när vi var där med ett par kompisar beställde jag samma, men jag var så hungrig när vi fick maten så jag blev inte särskilt mätt. Vi skojja lite med servitören om springnota, eller om vi kunde diska av skulden, men han sa det var redan fullt med andra gäster som diskade. ;-) Hur som helst nämde jag lite på skoj att jag hade nog orkat en till då han svarar, "-Du kan få steken större nästa gång om du vill, det är bara att säga hur stor du vill ha den så fixar vi det."
Nice, tänkte jag, men jag har inte varit SÅ hugrig på Glorias igen.
Resten av kvällen blir framför TV'n, förmodligen någon film och kanske något avsnitt Vänner. :-)

Fystest på stationen i Burlöv

Idag var den stora dagen då jag skulle testa min kondis på "bandet". Det var några år sedan jag gick och gjorde testet men nu var det dax igen. När jag sökte tjänsten som brandman var intagningstestet att cykla, men nu är den årliga kontrollen att gå på bandet på effekten 200W. Hela testet är först två minter uppvärmning på hastigheten 4,5 km/h och något lite lutning. När sedan dessa minuter passerat börjar själva testet, att gå sex minuter med 14% lutning på hastigheten 4,5 km/h. Enkelt kan tyckas för alla som tränar något, men prova med 24 kg på ryggen, ett tjockt underställ och utanpå det en varm å go overall som inte släpper varken in eller ut något. Jag kan säga att man blir lite varm, men det får man tåla. Testet gick i alla fall galant för mig, även om min vilopuls var lite hög, men det tror jag bara var lite nervositet. Pulsen toppade på 173 denna gången, så jag hade mer att ge.

Underhållande fiske

Vi slutade en timme tidigare idag för att fiska lite i Häckeberga. Å vilken kväll det blev! Precis när vi kommer dit spricker molntäcket upp och vi får strålande sol hela eftermiddagen. Men inte bara sol, utan även en och annan firre också. Jag tror vi kan räkna samman allt vi fick till 16 st, där dom allra flesta var i kanonform och gav riktigt roliga fighter. Jag har knappt använt mitt Orvis #4 Superfine innan, men idag fick det spöt verkligen visa vad det går för. Tre riktigt fina regnbågar mellan två och tre kilo landade jag med det.
Jonas hade med sitt nya Loop spö också som jag frågade om jag fick prova några kast. På tredje kastet sitter en på runt två kg, å jag är nöjd att ha fått möjligheten att prova hans spö fullt ut. :-D

Tack å hej alla fiskefans! ;-)