Vi var på stranden i Malmö idag och solade, Jenny badade också. Men jag avsod eftersom jag hade beredskapen. Framåt halv två tyckte vi att det var dax att åka vidare för att hinna med lite shopping. Men vad händer........ Jag har aldrig varit med om nåt liknande. Jag har precis vikt ihop strandfilten när det kommer en jättesvärm med nyckelpigor. Å då menar jag verkligen en jättesvärm. Jag kan se hur alla på stranden vaknar till liv och börjar fäkta förgäves. Mina tankar drogs mot bibeln och de katastrofer som beskrevs där med bl.a. gräshoppor. Men detta var ändå bara ett litet smakprov på vad som kan komma.
Väl hemma efter shoppingen började jag med maten och Jenny stack till gymmet med en kollega. Årets första ryggbiff blev perfekt. Jag vet inte, men det är nåt speciellt med sommaren och grillning. Mätta och glada föreslår jag att vi kan gå ner till gräsplanen så kan jag visa lite hur man flugfiskar. Marie & Jenny tycker det låter bra. Jag plockar fram varsin rulle och spö så traskar vi några hundra meter till gräsmattan och börjar öva. Det är verkligen inte lätt.... Jag minns hur svårt jag själv hade när jag skulle lära mig.
Plötsligt kommer en dam med två hundar. Hon ropar något till oss, men jag hör inte riktigt vad. Hon ropar igen och nu hör jag att hon pratar engelska och hon ropar att det brinner. Vi springer alla för att se vad som står på, och mycket riktigt. Det brinner i torra löv och lite grenar ca. 2 m stort. Jag ringer 112 för säkerhets skull och börjar samtidigt med händerna skyffla jord på det brinnande området. Det ringer fortfarande hos SOS, varför svarar dom inte när det har gått fem signaler? Jag hinner slänga en näve jord till på elden innan samtalet besvaras. Jag presenterar mig med för och efternamn, förklarar var jag befinner mig och vad det är som brinner. Under tiden har Jenny och Marie hunnit slänga ytterligare jord över elden som nu är under kontroll. Jag förklarar även detta för SOS och informerar också att jag jobbar själv som brandman. Brandkåren har redan hunit åka ut, men efter mina uppgifter om att det bara var löv och kvistar som brann och att vi har det under kontroll kallas de tillbaka till station.
Min första reflektion efteråt var, varför svarar inte SOS? Jag har hört att dom har som mål att besvara alla samtal inom 10 sekunder. Detta gäller inte mig..... Jag har ringt 112 två gånger och båda gångerna har jag väntat sex signaler innan samtalet besvaras. Jag räknar och tänker, signal en sekund, tystnad fem sekunder, gånger 6 signaler. Det blir 36 sekunder. 36 sekunder!!!!!!! Det är lång tid när man är stressad, särskilt vid en brand. Jag hoppas att jag aldrig mer behöver ringa 112. Men om jag behöver hjälp av SOS, snälla svara snabbare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar